Vilken tur!

Jag hade lite framförhållning när jag gjorde endel födelsedags kort.

Men glömsk som jag är fick jag inte med mej boken med datum in från boden.

Så idag får jag försöka ta mej ut dit, och bryta mej in på något sätt, så att jag kan skick detta kort vid rätt tillfälle.
Kram roza

Många födelsedagar

Vänner växer inte på äppel träd, men i bland kan äppel(träd) bidra till att man blir vänner.

I höstas blev jag vän med en tysk kvinna, när jag frågade vad hon skulle göra med alla äpplen i sin trädgård.

Min far gör nämligen hem bryggt äppel vin, och ville gärna ta emot litte äpplen.

Det blir till att göra ett tackkort till henne men hon kommer inte förens till sommaren.

Detta kort är istället till en annan vän som snart fyller år.

En paus

Nu tar jag en paus i från tvättstugan, sitter här med en kopp kaffe och myser.

Allt går inte så smärtfritt som jag skulle önska, men som min mor brukar säga man får vila i graven. Dit hade jag inte tänkt mej ännu så jag pausar en stund.

Här om dagen pausade jag i min bod och då fick jag till detta kort, som en av mina vänner ska få till sin födelsedag.

Kram roza

framförhållning

Carina min barndoms kamrat fyller 50 år i mars, så jag knåpade i hopp ett kort som ligger och väntar på rätt tillfälle att postas.

Gubben min älskar mej igen och har skottat så jag kommer ut till boden.

Ja här är kortet i alla fall.

Undvik stress

Efter som jag är väldigt stress känslig, så får man se till att, när man har tid sätta igång att förbereda så man slipper sista minuten grejor.

Alltså har jag gjort förberedelser för inbjudan till mellan flickans student.

så här blev det.

tea time

Denna låda tog ingen tid alls att göra och oj vad kul det var.

Min man som inte gillar att ha, som han säger pryttlor framme, bad mej att ha den synlig.

Det säger väl att han gillade den, han slösar dock inte med orden, så jag får vara nöjd jag med.

Kram Roza

Ett nyfött år

Det gångna året förde med sig en massa spännande upplevelser, som att jag fick vara tolk på en förlossning, men blev mer som en dola. Därför börjar jag nu med dessa kort, och hoppas att det nya året för med sig mycket,

spännande och roligt till allla.

Kram Roza

De sista julkorten

Jag gillar att göra kort i otraditonella färger, och pastelligt är snyggt till vinterkort(tycker jag).Det finns säkert de som är mer inne i att ha det senaste i pappers och pryl väg men för mej spelar nyhetens behag mindre roll, huvudsaken är att man själv är nöjd och att man har kul medan man pysslar.

Det är väl så det ska vara?!!
Det här är mer tradionellt, och med ny stämpel med de små möss jag bara älskar.

Lite enklare kort, men även här är husmusen med.

Ånnu ett mus kort.

Jag hoppas alla där ute har fått en fin jul.

Kram Roza

Några julkort

Jag har faktiskt scrappat lite, inte så avanserade kort.

Men när det gjordes känndes det som det, jag var så trött och det var det enda sättet att hålla mej vaken och inte krypa i säng innan kl 6.

Det här kortet med lite överblivet papper , och kotten jag älskar har fått glace på hjärtanen.

Gem kan användas till mycket.

Här har ljusmanchetterna fått ett nytt liv.

Nästa kort har jag mest lekt med glitter, och fjol årets girlanger blev snö stjärnor på kortet

.

I dag gifter sig min lillebror

Ja nu var det äntligen dags, efter att ha varit tillsammans i ,( är det?), 14 år, och två barn senare.

Vi är så glada allesamman, och önskar dem evig lycka.

Jag passade på att få scrappa, och efter som de inte är några duvungar längre, så kortet jag gjorde blev så här.

Äntligen

Äntligen lite dator tid, och jag som skulle visa att det faktiskt går att gå in i boden ,men knappt mer än det. Då är Kameran ute på vift, kanske lika bra det det är väl ingen som vill se den röran. Jag mår i alla fall rätt så bra, och har kommit upp i 12 timar i veckan.
Vist går det trögt i bland, och jag är fullständigt slut vissa dagar, men när man trivs står man ut med en del krämpor. Städningen fortgår i boden också, men det blir mest korta stunder under helgerna och när andan sätter in.Kram till alla som undrat vart jag tagit vägen Roza

Livet efter en semester

Ja då år man inne i vardagens spår igen, ja inte riktigt.

Mannen och barnen håller ställningarna där hemma.

Maken skulle till tippen i dag så jag passade på att göra utrymme i min lilla pyssel bod.

Jag hade sådan tur när vi var på auktion att jag hittade ett höj och sänkbart bord, så nu kan jag variera hur jag vill även når det är lite jobbigt.

Men först ska det ju göras plats, så jag tog gubben till hjälp.

Kram roza

påsk kort

Hej nu var det ett tag sedan jag skrev något, har ju börjat varbets pröva så jag är rätt slut.

Men GUD vad roligt det är, litet ställe inte för mycket härj, precis ett lagom ställe för mej.

Alltså har jag inte haft ork att skriva och pyssla, men i går hade jag en stund och lite energi kvar och då skapade jag dessa kort, som är en beställning.

Kram till er alla Roza

Ett liv efter Götet

Vi överlevde och nu är huvudet fullt av ideer, och peppar peppar drog inte på mej den förkylning, en annan mässbesökare så givmilt delade med sig, genom att hosta mej över axeln.

Anita flyttade till Vetlanda, för ett bra tag sedan, och nu är det äntligen dags att besöka henne.

MAX asken som följde med efter en stads resa, fick bli lådan vi ska fylla med något gott.

Tapet papper igen, siden blommor från ljusmanchett, och så lite spetts.

Tagsen ska vi som ska dit skriva våra namn på.
Den lilla nyckel pigan hittades när jag städade minstingens rum, där kan man i bland göra fynd, hon är som en liten ekorre, och ibland ser man inget för alla bra och ha grejor.
Många kramar till alla utom hon med snuvan.
Roza

Man tager vad man haver

Jag dök upp hos LIAN i går, och nallade lite stämpel av tryck.

Det år skönt att Slösa bort lite tid med henne, ( fel utryck ), ta till var på ska det ju vara.

Gjorde ett litet rör till knapparna hon fick, så här blev det.

Jag kör fortfarande med tapet papper, och udda bokstäver.
Ett spets skosnöre, som kom med ett kläd paket minsta dottern fick.
Blommor av organsa, siden och foum.

Gamla söndriga halsband, skjal har bidragit med luddit band, och PUs stans, har bidragit men paislis,;) uuuh nu stavar jag nog fel, men ok.
Kram Roza

Lovade

I bland lyckas man lova mer än vad man senare kan hålla.

Jag lovade att visa vad jag gjort när jag var hos Lian, men gav snabbt bort en del av det jag gjort.

Mammas telefon kartotek kunde jag , (hann jag), fotografera av.

Ni som känner mej personligen vet att jag scrappar allt som kommer i min väg och att jag finner stor tillfrredställelse när jag kan åter använda något.

Till kartoteket har en the låda kommit till andvändning, och med ett tapet fynd har jag klätt den.

Blomman är en isär plockad siden blomma inköpt på lagerhaus, med en knapp som längtat efter ett nytt liv.

Och efter som jag var hos Lian så lånades en stämpel till ettiketen.

Alltid är det något hon får bidra med för att man ska bli färdig, hoppas bara jag kan bidraga till baka någon gång.

Kram Roza

Lene inspirerar och förvånar

Ja ena stunden tittar man in och blir inspirerad till att göra en ryggsäck och nästa gång när man sitter där för att se hur den var gjord finns nya fina gräjor där. Här är mitt bidrag det var jätte kul att göra litte pill och se hur det blev. inte lika fint som Lenes men jag är nöjd änndå.

Kram alla goingar där ute. Roza

Vänner är alltid efterlängtade

Min vän Lian har nu kommit hem efter sin äventyrliga resa i det stora landet i väster.

Efter en massa krångel har delar av bagaget kommit fram, håller tummarna för att resten också hittar hem. Snäll som hon är, tänkte hon på mej där borta, och hade med sig lite nyttigheter. I kväll ska jag hälsa på Flori om inget annat händer och då ska jag provsmaka peppermint hot chocolate mix. Min Jossa fick givetvis endel av grejorna på bilden, av Jacob.

Tack så mycket våra goa vänner, Kram Roza

kul med beställning.

Alltid kul när någon beställer något, här är ett kort till en liten familj som vet att det blir en pojke, nu är det endast datum, vikt och längd som skall fyllas i på tagsen.

Kram Roza

Tvillingarna

Det sägs att tvilling barn ofta kan kännas som det är på två ställen samtidigt.

DET KAN JAG INTYGA, min äldsta var omöjlig så fort man satte ner henne på golvet var hon överallt. Nu har hon blivit stora damen, flyttat hemifrån och förlovat sig. Ja tiden rusar minsan i väg. Jag vågar snart inte titta mej i spegeln för då ser jag väl mamma där.

Kram Roza